Presentation av Ridderheimsrapporten
Nu rapporterar vi live från presentationen av Ridderheimsrapporten. Under förmiddagen kommer vi att uppdatera det här inlägget löpande. Om du vill ha full koll – kom tillbaka!
Christer Lundin från Ridderheims Falbygdens och Jörgen Jedbratt från Kairos Future inleder presentationen med att berätta om bakgrunden till Ridderheimsrapporten.
En viktig komponent i underlaget till rapporten är en nordisk studie om synen på delikatesser. Synen är mycket varierad och kan röra sig kring allt från ”äckliga saker som sniglar och gåslever” till ”lingon från en obesprutad skog.”
Vissa attityder hänger ihop: anser man att en delikatess är en närproducerad produkt, anser man också ofta att den är ekologisk. Tycker man att delikatesser är något som är svårt att få tag på, tycker man också att det är något som är dyrt.
Nationsskillnaderna i undersökningen är mindre än åldersskillnaderna. Synen på delikatesser tycks ändras ganska kraftigt med åldern – ju äldre man blir, desto mer flyttas fokus från status till den egna upplevelsen.
Nationella särdrag:
- Sverige: ”Mat som innehåller tillsatser”
- Norge: ”Mat som är för söt”
- Danmark: ”Mat som inte är snyggt presenterad”
- Finland: ”Mat som är för fet”
Den svenska debatten om tillsatser, i spåren av Mats-Eric Nilssons bok ”Den hemliga kocken”, sätter tydliga spår i undersökningen. Intressant är också att danskarna, med sitt stora intresse för design, fokuserar mer på matens presentation, medan finländarna är en aning sena i trendcykeln.
Könsskillnaderna är också tämligen påtagliga: Mannen tycker inte att det är svårt att komma på vad man ska laga till middag, men har en mindre arsenal middagsrätter. Kvinnorna säger sig å andra sidan i större utsträckning frossa och få dåligt samvete.
Trendparadox
Idéerna kommer från landet, det rustika är hypertrendigt. Det heta i den kulinariska världen influeras starkt av en äldre generation utanför storstäderna, och importeras dit av en yngre generation av trendmedvetna storstadsbor. Den yngre generationen på landet däremot, tycker att det deras föräldrageneration håller på med är mossigt och gammaldags.
På ett globalt plan blir den här trenden till en urban bondekultur. Träskorna kommer tillbaka, ”Citylollan” odlar tomater på balkongen och miljontals människor spelar Farmville på Facebook. I Italien kan du driva en fjärrstyrd kolonilott. Du går in via nätet och bestämmer hur kolonilotten ska skötas. När varorna skördats får du dom hemkörda. I Schweiz leasar man sin egen mjölkko.
Hand i hand med detta kommer trenden ”Bottom up luxury” – en hushållningstrend som hänger ihop med både lågkonjunktur och en ökad ekologisk medvetenhet. Allt ska tas om hand, till och med gårdagens grötrester steks upp. Kanske inte den mest aptitliga trenden, åtminstone inte när man driver det så långt. Det som känns äkta vinner mark. Autentiskt är slagordet och lokalproducerade varor blir alltmer populära.
Sociala medier och mikrobloggar i mobilen
De sociala medierna är matvärldens nya maktfaktor. 60 procent av deltagarna i Coops medlemspanel hämtar matinspiration på nätet. I förra undersökningen var motsvarande siffra 13 procent.
”Helt plötsligt knackade den på min dörr, och så stod det en surdeg där”, säger Jörgen Jedbratt på Kairos Future. Surdegspyramiden är den moderna tidens kedjebrev.
Augmented reality: när du går in på krogen tar du upp din smartphone och får se en recension som en annan besökare skrivit. Konsumenten tar makten.
Foodie 2.0: Den uppkopplade matnörden som får grupper av fans eller followers.
Bekvämimpa: Vi vill kunna imponera på våra vänner, men det får inte vara för jobbigt eller kräva för mycket tid. Matkasseföretag som Middagsfrid är en manifestation av detta. Mer och mer paketering.
Fenomen och bubblare
Bland de fenomen som är under uppsegling, och som skulle kunna bli framtidens trender, är pop up-butiker och -krogar och supernischade butiker som exempelvis enbart säljer quarter pounders.
Det nordiska köket beskrivs som en bubblare – kanske blir det en trend på sikt. En annan bubblare: Food cocooning, vi äter alltmer hemma och njuter hemma. Eget spa och påkostat kök.
”Eating in is the new going out.” Food People. Wakozi är ett företag i New York som levererar partyt hem till dig, kanske är det en bubblare som kan ta fart framöver.
Internationellt kan man se att man tar befintliga koncept och förändrar dessa. Som exempel kan nämnas Korean Tacos, minihamburgare och lyxpopcorn. En annan faktor som har stor påverkan är den globala lågkonjunkturen, som förändrar konsumtionsmönstren.
Kan Spanien peta Japan som trendigaste matlandet? Det får framtiden utvisa. I kulisserna väntar Kina och Indien, två enorma länder med massor att erbjuda.
[...] This post was mentioned on Twitter by Foodwire AB and Stellan Löfving, Matkomfort. Matkomfort said: RT @foodwire: Idag är vi i Stockholm och lyssnar på presentationen av den senaste Ridderheimsrapporten. Följ presentationen live här: http://bit.ly/8ChuIB [...]
Redan som barn insåg jag att uppstekt gröt med sirap är långt godare än nykokt gröt. Hörde förresten att stekt gröt serverades som en delikatess på årets Formexmässa – helt rätt tänkt !
META
[...] har trillat in på en sajt som berättar om senaste mattrenderna: Ridderheimsrapporten (en undersökning från Ridderheims i samarbete med Kairos Future). I Sverige är det tillsatserna i mat som diskuteras mest, i Norge handlar debatten om mat som är [...]
http://www.traningsgladje.se/?p=5721
Hade nöjet att läsa den senaste Ridderheimsrapporten, mycket intressant. Men en sak ifrågasätter jag: Rapporten anger hur många personer i varje åldersgrupp som svarat, men den anger inte hur många som tillfrågats. Vad är svarsutfallet i % av populationen? Om detta inte gjorts korrekt (med bortfallsanalys) så är slutsatserna om åldersgrupper och nationella preferenser helt värdelösa. Om utfallet är för lågt, eller okontrollerat, så gälelr slutasterna endast de svarande individerna, man kan INTE dra slutsatser om populationen i helhet.
Skulle tycka att det är självklart att Kairos Future inte gör detta misstag, men det har hänt så ofta i ”omtalade” rapporter att jag inte kan släppa tanken på att det hänt igen.
Hej Michael!
Kul att du gillade rapporten!
Vad gäller respondenterna så har vi som i de flesta stora konsumentundersökninger använt oss av brett rekryterade webbpaneler som
rekryteras så att de ska utgöra ett tvärsnitt av befolkningen och som motsvarar befolkningen med avseende på ålder, region och kön. När kvalitén på svaren från sådana paneler jämförs med t ex telefonundersökningar och postala enkäter brukar man få en mycket hög samstämmighet, på allt som inte handlar om internetbeteenden förstås. En del länder har problem med dålig kvalitet i webbpaneler men inte sällan har de länderna också problem med svarsfrekvenser på postala enkäter som t ex USA. Vår bild är att
webbpaneler i Norden fungerar bra.
Vi borde naturligtvis ha nämnt detta i rapporten. Vi lägger in det i den engelska översättningen.
När det gäller slutsatserna i rapporten hoppas vi att vi inte gjort några ”övertolkningar”. Oftast har den analys och tankar vi har kring resultaten stöd av fler undersökningar och rapporter som ibland, men inte alltid
nämns i Ridderheimsrapporten.
Om det finns andra rapporter eller studier som kommer fram resultat som motsäger det som skrivs eller andra intressanta tankar är vi naturligtvis mer än tacksamma om vi får höra om det. Det är bland annat därför som
webbplatsen http://www.ridderheimsrapporten.se finns till.
För ytterligare frågor kring metod & tillvägagångssätt när det gäller den kvantitativa undersökningen går det bra att kontakta Kairos Futures analytiker Peter Pernemalm direkt.